Knut bygger ut

Vad gör man när man fått för många julklappar och rummet börjar kännas för trångt? Givetvis bygger man ut. Knut tar saken i egna händer.

 

 

 

 

 

 

Först lite planering.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sedan är det bara att sätta igång.

 

 

 

 

 

 

Kanske blir klart lagom till tvårsdagen?

Pulkapremiär

Idag gjorde Knut en efterlängtad pulkapremiär. Och som han njöt.

Han åkte rätt många varv på fotbollspalnen nedanför. Så många att både mor och far blev trötta i benen.

Sedan gick han en hård fight med en snöbeklädd buske. Snön var väldigt festlig. Han ville liksom inte gå in. Så vi fick muta med kex. Som vanligt. På vägen in kraschade Knut min snölykta som jag hade gjort. Så allt är som vanligt.

Får jag ingen mat?

Det blev lite snack här på jobbet om den kinesiska Zodiaken. Ni vet ju hur det kan bli på fredagmornar, man halkar så lätt in på de olika zodiakerna. I alla fall sade min chef åt mig att jag var ett får. Och inte vilket får som helst utan ett jord får. Får nog ringa facket här för inte får man väl kalla sina anställda för vad man vill?

I alla fall så står det så här om fåret på Wikipedia:

Känns tryggt att jag fått en egentid och ett eget vädersträck. Undrar bara vad jag skall med denna information till? Skall jag röra mig i detta vädersträck? I så fall kommer jag ju aldrig hem igen? Dessutom får jag ju sex länder. Har jag något slags ansvar för dessa länder? I så fall verkar ju till exempel Grekland vara en nitlott.

Fast det mest skrämmande av allt verkar ju vara att jag inte får någon mat. Hemska tanke.

Första dagisdagen

Avklarad. För oss alla tre. Och Knut tycker jag skötte sig. Han kastade sig genast in i uteleken med de andra barnen. Blev lite arg när det visade sig att vi skulle gå in och få lite info.  Jag skötte mig också bra. Så pass bra att jag kan räknas som färdiginskolad och få återgå till normal arbetstid i morgon. Knut och Martin får dock fortsätta några veckor till.

Sista dagen i frihet

Liten har blivit stor. I morgon börjar Knut på förskolan.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Så idag är det sista dagen i frihet. Fram till pensionen. Så nu väntar 63 och ett halv år av inrutat schema.

Billigt

Två personer har tackat mig för julkortet. Som jag inte har skickat.

Beach 2012

Såhär års är det ju lite inne med nyårslöften. Och många handlar ju om att börja träna. Knut vill inte vara sämre.

Fyra kilo i marklyft. Nytt årsbästa.

Happy meal-debuten

I förrgår klarade Knut av Happy meal-debuten. Maten intog si Varberg och i starkt solljus.

Med i boxen så fick man ju en leksak. Jag undrade lite vad det kunde vara för skoj. Men det vete fan. Om det var skoj alltså. Eller vad sägs om denna skräcködla?

Men nu har den tappat ena vingen. Tappar han den andra också så får man nog kasta den.

Jul i vårt hus

Så har vi då klarat av vår första jul i Partille. Och för att vara en förstagångsjul så tycker jag att det gick riktigt bra. Vi hade pyntat och arrat julgran. Ingen käpphäst i julgransfoten här inte!

En del av pyntet hade sett sina bästa dagar.

Mor hade rullat köttbullar och far hade lagt in sill. 250 bitar sill. För att vara på den säkra sidan. Men Per-Olof fick hälften. Själv hade jag hjälp i köket av Jamie Oliver.

Knut hade nämligen tur och få min gamla julklapp från 1982 i julklapp. Vi är ju vana att återanvända julklappar i vår familj.

På julaftonen kom sedan tomten. I röd blus, skägg och Foppa-tofflor.

Och efter ett tag fick Knut in snitsen på hur man öppnar julklappar.

Efter det festade han till det med lite chokladpudding, eller mormor-middag som det kallas.

Sedan tålde inte tomtedräkten så mycket mer. Och då skall ni ändå veta att den fick lov att torktumlas strax innan lunch eftersom Knut hällt Rallys vattenskål över sig. Det var den julen det.

Ny måttenhet

Så har då vår efterlängtade soffa anlänt. I en massa småpaket. Trodde inte dessa små paket kunde innehålla en så pass stor soffa. Men det gjorde de tydligen.

Om ni undrar hur bred divanen är så kan jag meddela att det är precis en Knut-längd.